|
|
|
Framtidens
fiskvårdare - Sportfiskaren
Fiskevården har traditioner långt
bak i tiden. Runskrifter från Norge berättar om en viking
som flyttat öring till en insjö. För våra förfäder
var fisken ett mycket viktigt livsmedel, t o m en del i förklaringen
till att de överlevde på våra breddgrader.
De omfattande fiskutsättningar som under lång tid varit
rådande är på både gott och ont. Det mest
kända är nog sikutsättningar i rödingvatten.
Konsekvenserna har oftast blivit att siken utkonkurrerat rödingen,
vilket i sin tur fått till följd att en del vatten numera
inte tilltalar sportfiskaren längre. Under första hälften
av 1900- talet bestod fiskevården främst av odling och
utsättning fisk.
Fiskevården utvecklas, precis som allt annat, och grundsynen
för oss som arbetar med fiskevård har förändrats.
1998 kom "Ekologisk fiskevård", det mest omfattande
bokverk om framtidens fiskevård som utgivits i Sverige. Boken
är framtagen av Sportfiskarna i samarbete med Fiskeriverket
och Studiefrämjandet. Materialet kommer under lång tid
framöver att fungera som en viktig kunskaps- och inspirationskälla
för de fiskvårdsintresserade och utgör grunden för
studiecirklar och annat folkbildningsarbete. Grundsynen i boken
är att "Fiskevård är åtgärder som
syftar till ett uthålligt nyttjade och vård av fiskbestånd
på naturens villkor". Således skall fiskevårdsåtgärder
anpassas så att den biologiska mångfalden bevaras eller
återupprättas".
Vad
menar man då med det ? Jo, åtgärder som kunskapsspridning,
återställanden av förstörda livsmiljöer
och insatser för att kunna reglera fisket är exempel på
vad som blir mer och mer vanligt på fiskevårdsåtgärder
i framtiden. Strävan måste bli att vårda ett vatten
på ett långsiktigt hållbart sätt efter dess
specifika förutsättningar. Jag tror att alla nog helst
vill fiska efter naturligt reproducerande fiskar i sin naturliga
miljö?
Betrakta en sjö eller vattendrag som en bank, där fisken
utgör kapitalet, så framstår det som självklart
att inte ta ut mer än den årliga räntan, om du vill
ha pengarna kvar även nästa år. En reglering av
uttaget (baglimit, minimått, kvotering eller trädaläggning)
innebär att vi får kontroll över att vi verkligen
bara tar räntan vid vårat fiske. Dessutom kan vi styra
vilken kvalité som vi framledes vill få på fisket.
Visste Du att fiskar exempelvis byter miljö vid en viss kroppslängd
eller ålder; t.ex. öringungen/harrungen som lämnar
bäcken för att växa sig stor i sjön/älven.
Eller laxen som föds i älven, lever där i något
år för att utvandra till Östersjön och återkommer
som vuxen fisk efter ett antal år till födelseälven
för reproduktion.
Det
är här Du som sportfiskar kan göra en stor insats
för fiskvården. Det är bara Du som direkt vid fiskevattnet
kan göra bedömningen att en fångad fisk skall släppas
tillbaka därför att den inte håller minimimåttet
eller att fångstkvoten är fylld. Utan Din aktiva medverkan
kommer en ekologiskt baserad fiskvård aldrig att kunna förverkligas.
Vem såg inte Martin Falklinds film "Tundrans öring
eller Atlantlaxen" en resa i tiden som på ett utmärkt
sätt illustrerar den syn på fiskevård som numera
framstår som allt mer självklar.
En fiskeexpedition som upptäcker alldeles orörda vatten
ute på den ryska tundran på Kolahalvön. Ett ekosystem
i balans. Samtidigt gör man en resa 100 år tillbaka i
tiden. I de fiskrika vattnen, som har stora likheter med våra
egna i kommunen, simmande välgödda trekilosöringar
tillsammans - och i ekologisk samklang - med stora gäddor och
harrar. I vattnen har aldrig förekommit "decimeringsfiske
efter gädda", inte heller har här planterats ut andra
fiskarter eller några flottledsrensningar gjorts, vägtrummor
anlagts, dikningar ut i vattendragen eller bedrivits något
"kaggfiske" med nät.
Är Du beredd att börja fiska
på fiskens och naturens villkor?
Då behöver det inte dröja så många
år förrän vi har våra egna "Kolavatten"
med tillhörande drömfiske, i de vatten vi fiskar
i dag |
 |
Tillbaka
|
|
| |
| |
|
|